Ringklockan ringer på dörren, hundarna skäller och jag undrar i mitt trötta tillstånd vem som kommer vid den här tiden? Gläntar på dörren och ser min underbara äldsta son stå med ett leende utanför, mitt hjärta stannar och jag blir alldeles varm av fullkomlighet och lycka. 14 månader sedan vi sågs, 14 månader att ta igen på fyra dagar. Fyra svindlande korta dagar som jag delar med hans pappa och hans bror, men det gör inget, lyckan är total! Nu har han åkt och tomheten den är där, saknaden är där, kärleken är där, älskar dig så mycket Robin♥
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ja, man får fånga de viktiga stunderna. Vi har lillebror hemma över helgen och det är så kul. Trevlig helg/Kram
SvaraRaderaUnderbart är kort, sägs det. Men jag förstår att det är tomt nu. Det är guld värt varje minut man får ha med ungarna.
SvaraRaderaHoppas att ni får ses snart igen.
Ha en fin kväll.
Kram
Blir alldeles varm när jag läser din text, så fint :)
SvaraRaderaKärlek är en underbar känsla...
KRAM
/Helena
Å vad jag förstår din känsla. Får en tår i ögat. Hoppas ni haft en underbart skön tid tillsammans.
SvaraRadera